Om missförstånd

    Alla dessa missförstånd. De står mig upp i halsen ibland. Ett missförstånd bör kunna undvikas. Det hörs ju på namnet att det handlar om en brist i kommunikationen. Antingen har den som blivit missförstådd inte uttryckt sig tillräckligt tydligt, eller så har den som missförstått inte lyssnat ordentligt. Alltför ofta handlar det också om att missförståndet uppkommer av avsikt. Man undviker medvetet att använda alla ord som krävs, eller så stänger man öronen och vägrar ta till sig det som sägs. Jag har svårt att förstå varför ibland, men jag har också varit den personen som "väljer" att öppna för en missuppfattning. Mycket underligt beteende.

    Ibland är missförståndet ömsesidigt. Båda/alla inblandade känner sig trampade på och verkar inte kunna jämka. Det tycks vara en fråga om stolthet; man vill inte vara den förste som kryper till korset, utan låter det hellre fortsätta vara ett missförstånd. Men till vilket pris? Är förtroendet, vänskapen och kärleken värd att offras för något så fånigt som prestige? Är man medveten om att man gjort fel, eller kanske åtminstone inser varför man blivit missförstådd, så kanske det kan vara en idé att be om förlåtelse och förklara att man förstår varför det blev så här tokigt. Men man måste också vara beredd att vara den som tar emot en sån ursäkt och säga "förlåt mig" tillbaka, eller - hemska tanke - vara den som erkänner att man burit sig dumt åt.

    Det är svårt. Jag vet. Men värt att ta till sig.

    Just nu är två av mina vänner mitt uppe i ett sånt här dilemma. Jag lider med er, för jag vet att ingen av er vill vara där. Ni är båda ledsna, förvirrade och känner er förbisedda och trampade på. Jag förstår er. Båda två. För ni har båda rättt, var och en på sitt sätt. Men jag ber er: Ta hand om varandra igen. Förklara er för varandra, och var lyhörda. Kom gemensamt överens om att en sån här sak inte får hända igen. Om det ändå gör det; försök att minnas hur det var i augusti 2008, svälj stoltheten och bli sams igen!

    Ni har upplevt så mycket tillsammans. Låt det inte vara för sent.



Tro med mig

    För ett och ett halvt år sen krossade jag framtidsdrömmar. Inte bara mina egna. Jag var väl kanske inte ensam om det, men det var jag som kastade den avgörande stenen. Den tiden var fylld av förvirring, förtvivlan och förbittring. Uppgivenhet, ilska och panik. Rädsla, oro och ångest.
   
    Under alla de månader som gått sedan dess, har jag lärt mig att både hantera, motverka och bli av med flera av dessa känslor. Jag har så sakteliga lyckats skapa en smula trygghet i det kaos som rådde.
   
    Men tryggheten är bräcklig. Jag har inte bara mig själv att tänka på. Oro och även en viss ångest finns fortfarande kvar och gnager: Jag VILL inte hamna där igen. Vill inte ta risken att det jag byggt upp riskerar att raseras på nytt, på grund av ett förhastat beslut. Ett beslut som jag gärna fattar en dag.

    Bara inte ännu.



 Tro.
Jag vill känna tro.
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro.
I en vintervärld,
finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten.
Känna tro igen.



Sa jag inte det, kanske, va?

Att det inte skulle bli något skrivet? Fast det ligger mer bakom än slöhet. Främst tidsbrist och det nästan-faktum att jag inte har tillgång till internet varannan vecka. Ska göra vad jag kan de närmaste kvällarna, bara för det. Skickar som utfyllnad med en lista som jag snott av Friden.


Hur många nycklar finns det på din nyckelknippa?
5. Två cykelnycklar, en förrådsnyckel och två lägenhetsnycklar.

Vilken svordom använder du mest?
"Men VA FAAN!" Tror jag. Kan vara ”Men FÖR HELVETE!”. Ett gräsligt ord som börjar på f och slutar på a slinker ur mig emellanåt också. Jag är inte stolt över det, men ibland blir jag så upprörd att det bara blir.

Äger du en Ipod?
My God. Nej. Haha. Jag har inte ens en micro.

Vilken tid är din väckarklocka inställd på?
Sedan i morse är det 05.45 igen.

Hur många resväskor äger du?

Inga. Jag skulle ha haft en grön men det är en lång och uttråkande historia. Jag använder ryggan.

Använder du flip flops även när det är kallt ute?
Va? Nä. Gör folk som äger flipflops såna dumheter?

Var köper du dina matvaror ifrån?
Ica. Så gott som alltid. För det ligger närmast.

Skulle du hellre ta bilden än att vara med på bilden?
Borde vilja vara med på bilden. Ska lära mig det någon gång. Men just nu säger jag: ta bilden.

Vilken var den senaste filmen du såg?
Pixars ”Superhjältarna”.

Har någon av dina vänner barn?
Ja, flera av dem.

Om du vann på lotto, vad är det första du skulle köpa?
Det beror på summan. Ett hus? Nä. Inte det första!

Har någon någonsin kallat dig lat?
Ja. Antagligen var det sant.

Tar du medicin för att hjälpa dig somna snabbare?
Nej, men troligtvis skulle jag behöva.

Har någon berättat en hemlighet för dig den här veckan?

Ja.

Kan du vissla?

Det beror på hur man ser det. Håller tonen, men den hörs knappt. 

Har du någonsin deltagit i en demonstration?
Ja.

Vem var den senaste som ringde dig?
Fialotta.

Tror du folk pratar bakom ryggen på dig?
Ja, det är jag helt säker på.

Hur många syskon har du?
Två underbara systrar.

Är du blyg inför det motsatta könet?
Nej. Inte mer än inför det egna.

Vilken film kan du alla replikerna till?
”Alla replikerna” är en överdrift. Men vore filmerna teaterpjäser, skulle jag utan manus kunna sufflera karaktärerna i Yrrol, Dirty Dancing, Sunes Sommar, Aristocats, Kogänget, Pelle Svanslös och i princip alla av Astrid Lindgren.

Hur många stolar står runt ditt köksbord?
Oftast 4.

Läser du för skojs skull?
Allt mer sällan. Inte för mig själv, i alla fall.

Pratar du några andra språk?
Svengelska. Närkingska.

Diskar du din egen disk?
Ja. Och andras.

Har du gråtit offentligt?
Ja. Förnedrande.

Har du en stationär dator eller en laptop?
Den står där den står kan man säga.

Försöker du alltid lära dig nya saker?
Inte alltid, det kan jag inte påstå.

Vill du ha några tatueringar eller piercingar?
Just nu vill jag det igen. Men jag kanske hinner ångra mig.

Tycker du att killen borde bjuda på första dejten?
Nej, varför då?

Kan du kasta macka?
Njä.

Vem har du med på bion?
Den som är lämpligast sällskap till just den filmen.

Vem var din favoritlärare?
Staffan. Utan tvekan Staffan.

Vilket var ditt favoritämne i gymnasiet?
Svenska.

Vilket personlighetsdrag är ett måste hos en partner?
Förståelse. Eller åtminstone viljan att förstå.

När sov du senast på golvet?
För några veckor sedan. Minns inte varför. Jo, visst ja. För att alla barnena gjort så och vi tyckte det verkade mysigt. Det är nog därför vi fortfarande har ont i ryggen.

Gillar du din boendesituation?
Om jag bott större och haft lite egen gräsmatta hade allt varit perfekt i nuläget.

Hur många timmar måste du sova för att kunna fungera?
Mycket mer än vad jag faktiskt gör. Måste skärpa mig.

Äter du frukost dagligen?
Nej. Inte om jag har en tid att passa. Jag måste ha god tid på mig, annars kommer det upp igen. Men om tiden räcker till, så äääälskar jag frukost!

Är dina dagar fullbokade och stressiga?
Emellanåt känns det stressigt, ja.

Hamnade du ofta i trubbel för att du pratade under lektionerna?
Jag blev tillsagd ibland, men trubbel vet jag inte?

Vilken är din favoritfrukt?
Mango och sharon. Och vindruvor. Fast päron och äpplen är ju gott också. Okej. All frukt.

Bryr du dig om antalet kalorier i det du köper?
Nej, men jag kollar andra grejer.

Hur gammal blir du din nästa födelsedag?
Trettiotre.

Är du petig när det kommer till stavning och grammatik?
Oerhört. Det har jag efter far min. Mest känslig är jag för särskrivningar. Kopierade Fridens svar rakt av. För att det stämmer.

Tror du på liv på andra planeter?
Alltså. Liv? Intelligent liv? Det är jag inte övertygad om. Men någonstans måste det väl finnas en planet som tillräckligt nära och tillräckligt långt ifrån sin sol för att någon form liv ska kunna uppstå? Vår galax är en piss i havet.

Vem var den sista personen som gjorde dig arg?
El Hombre. Nej. Inte arg. Förvirrad och upprörd.

Tror du att gud är en man eller kvinna?
Det vore kul om vi hade en negress som gud, men jag tror mer på en kraft. Eller nä. Stor fråga. Pass.

Vad var det senaste du åt?
150 gram sockerärter som egentligen skulle blandas i en sallad.

Kommer du bäst överens med personer av samma kön eller det motsatta?
Jag kommer nog bra överens med båda, båda könen har fördelar och nackdelar.

Hur valde dina föräldrar ditt namn?
Ingen aning beträffande tilltalsnamnet. Andranamnet är från min gammelmormor.

Vad säger du till dig själv när allt blir svårt?
”Skärp dig och tänk efter”. Ibland händer det att jag lyssnar på mig själv också.

Skulle du någonsin hoppa fallskärm?
Nej. Nejnejnej. Jag får svindel när jag byter gardiner.

Sover du på sida, mage eller rygg?
Sidan.

Vilka böcker, om några, har fått dig att gråta?
Oh, det är så många. Alla av Astrid Lindgren, tror jag. Jorå. Det finns säkert något i Karlsson på Taket som jag finner rörande eller sorgligt.

Tycker du att du är attraktiv?
Sällan, men det händer.

Vad är du allergisk mot?
Pälsdjur, nötter, damm, pollen, gräs, starka parfymer, blablablablabla… Människor med tråkig attityd.

Får du dåligt samvete efter att du ätit kött?
Ibland.

Om du hade varit född av motsatt kön, vad hade du hetat?
Johan. Har man sagt mig.

Om en för liten bikini

    Jag står i badrummet hållandes ett badlakan framför kroppen. Allt är klart. Du har just hällt kaffet i thermosen. Boll och korsordstidning ligger i väskan tillsammans med handdukar och ombyteskläder. Ling och P kommer om några minuter och hämtar upp oss. Men nu har jag nästan ångrat mig. Ställer mig och balanserar med en fot på toalocket och en på badkarskanten för att i spegeln kunna undersöka om det är så hemskt som det verkar vara, uppifrån sett. Och det är det. Hoppar genast ner och hinner lagom slita åt mig badlakanet igen då du öppnar dörren och undrar vad jag gör. Jag förklarar att jag hade rätt: bikinin är för liten. Den sitter inte alls som den gjorde i fjol. Ironiskt nog är det bara kuporna som passar.
   
    Du får mig att lägga ifrån mig badlakanet så du får se. Jag tvekar först, men du ber mig lägga av; du har ju sett mig utan kläder tusentals gånger. Gråtfärdig vänder jag huvudet åt sidan och sluter ögonen. Önskar att du kunde förstå att det inte är samma sak. Nu ska vi till en badplats där vem som helst ges tid och möjlighet till föraktfulla blickar och beska kommentarer. Det vill jag inte vara med om.

    "Titta på dig. Du är ju jättefin. Bikinin sitter bra, och du är fortfarande smal."
    "Men..." Jag blir nästan arg mitt i det gråtfärdiga. Ser du inte? Jag griper tag i det där avskyvärda som jag tycker har börjat hänga över troslinningen. Man ska inte kunna gripa tag i det! Det är det som är felet!
    "Lyssna på mig nu. Du är fin. Du har fött två barn. Det ska synas."
    "Fast jag såg inte ut så här i fjol. När jag köpte bikinin. Jag såg inte ens ut så här i vintras." Jag vet vad det beror på. Den nya spiralen. Viktökning och vätskeansamling fanns med på listan över mycket vanliga biverkningar. Inte mycket jag kan göra åt saken alltså. Kul.
    "Sluta nu. Jag bryr mig inte. Det borde inte du heller göra."

    Och du klappar dig själv på magen och skrattar lite. Jag rycker på axlarna och säger att det där spelar väl ingen roll; du är ju man!

    Och genast hör jag hur befängt det hela låter. Ska jag förstöra vår dag med sol och bad, bara för att jag är en vuxen kvinna som på ett tonårsaktigt vis har tagit åt mig av ett urkorkat ideal som varken du eller jag har skapat? Nä'ä. Det ska jag verkligen inte. Handsken är kastad. Eller åtminstone det skylande badlakanet.

Jag tyckte det var dags...

...och många med mig.

    Så här är jag, några år efter första önskemålet. Men det kommer att ta tid. Det kan jag lova redan nu. Detta beror främst på att ordförrådet sinat av all skrivtorka; det är hemskt när alla ens tankar inte vill komma ut i små korrekta ord och meningar, utan bara blir en massa virrigt blaj. Och när det blir så, då orkar jag inte engagera mig. Saker som tar tio sekunder att tänka, ska inte behöva ta en timme att skriva.

    Förhoppningsvis blir det bättre med tiden. Kanske detta blir en sida som åtminstone _någon_ mer än jag kommer att uppskatta att besöka.

    Största grejen nu är att finna ut hur man designar denna min nya hobby (?). Får ta hjälp av de bloggarvänner jag har. Återkommer. Puss.

Nyare inlägg
RSS 2.0